10 mars

Störd, ja, men knappast förvånad blir jag av de hundratals uppskattande blickar som förföljer mig vart jag än går i den här stan. Eftersom jag ständigt går runt i kjolar som slutar ovanför knät, ibland lite längre ovanför och inte sällan har färgglada strumpbyxor så får jag väl skylla mig själv. Men idag gick jag för fasiken runt i gamla säckiga mjukisbyxor (ja, de berömda FRANSKA-byxorna) och klumpiga joggingskor men jag kunde lika gärna inte ha haft några byxor alls. Vad är grejen?


Målet var att ta en joggingrunda men det gick väl så där. Föga förvånande men faktum är att jag varit ute och sprungit flera gånger de senaste veckorna och ni som känner mig vet att det är en imponerande bedrift. Även vid dessa tillfällen, då jag gått ut och, som jag själv gärna kallar det, intervalltränat, har jag fått utstå blickar från småbarnsmammor som var ute med sina barn i Parc des Batignolles pga min alternativa träningsoutfit bestående av hotpants och strumpbyxor. Gärna med ett par benvärmare till, jagärfettsnyggjagsväraboow.


Idag blev det dock mest bara promenad, jag har äntligen insett att jag hatar att springa. Tacka vet jag Friskis&Svettis. När jag kom hem gjorde jag kick ass vegetarisk lasagne med champinjoner, spenat, ricotta, fetaost, mozzarella, Cantal och hemmagjord tomatsås. Var dock tvungen att göra två stycken lasagner (finns det ens en pluralform av det ordet på svenska?) i två 24x18 cm-formar. Vi hade tänkt göra en igår och köpte en 28x18 cm-form men den gick inte in i vår ugn. lol. Glädjen över att ha en ugn har dock inte dämpats trots dess ringa storlek men jag börjar oroa mig för att det inte tillverkas så små bakplåtar. Vad kommer hända med mina storslagna nybkta-scones-till-frukost-planer?


Måste återigen få uttrycka min glädje nu när jag ser att klockan är elva. Dygnen blir så långa utan sängutfällning klockan tio. Och så vill jag bara skriva att jag åt päron-kastanj-kanel-soppa till lunch idag. Det var typ stört gott.

Nu orkar jag inte skriva mer och dessutom vill Anna ha nätverkssladden. Sussa sött.


Kommentarer
Postat av: Andreas

Oj, leva utan ugn låter inte helt lätt. Vilka ambitiösa maträtter du gör, så duktig är inte jag när jag lagar mat. Jag mest kastar ner lite saker och hoppas att det blir gott, ibland fungerar det, men långt ifrån alltid måste jag erkänna.

2009-03-10 @ 23:10:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0