Ny dag, nya tag? Ett steg i taget!
Jag pratade med en vän för ett par timmar sedan och berättade att jag anammat en oerhört dekadent livsstil. Det tyckte inte han. Men så sover han ju till 11 om dagarna och äter mest skräpmat. Själv är jag nog lite småpräktig i grunden. Vaknar av mig själv vid nio-tiden, äter ett nyttigt mål mat i passande storlek var tredje timme och sköter mina studier. Inget överdrivet liksom men så pass att mamma inte klagar. Ungefär.
Men så hände något. Jag blev sjuk. I den här bloggen har jag ju tidigare skrutit om hur jag aldrig är sjuk, ojat mig när jag missat en halv föreläsning på grund av en förkylning och refererat till nämnda skryt om hur jag aldrig är sjuk.
I mitt senaste inlägg skrev jag om hur jag vaknat med spänningshuvudvärk feber illamående och att jag ville ha någon som tyckte synd om mig. Jodå, nog tyckte man synd om mig. Just den dagen var det helt okej att vara sjuk. Inte bara för att två av mina bästa vänner kom hit och åt tvårätters med mig på kvällen, utan för att jag i min feberyra naivt tänkte att "imorgon är jag frisk". Tänk om jag kunde styra verkligheten med mina fantasier, vad lajbans jag skulle ha det. Men jag får ta och släppa storhetsvansinnet och inse att det är någon annan som styr världen. Jag var sjuk i en hel vecka. Det är ju förtusan rekord. En liknande situation har jag bara upplevt en gång tidigare och då hade jag precis genomgått knäoperation och kärltransplantation, hade en slang i benet, en i urinröret och armarna sönderstuckna av nålar.
Man kan väl säga att min sjukdomshistoria är kort men dramatisk. Den 26 januari skulle jag bli som vilken Svensson som helst och gå runt och ha influensa en vecka. Ingen fysisk ork, allmänt deppigt läge. Fick ändå förvånansvärt mycket uträttat. De där måstena. Gick på flera föreläsningar, övningskörde en dubbellektion och lunchdejtade med en ryss. Annars sov jag mest, vill jag minnas. Säkert 15 timmar per dygn.
Plötsligt en dag blev jag frisk. Det hände konstigt nog över en eftermiddag. Vilken känsla! Lyckan över att ha hälsan tillbaka! Nu skulle jag kunna göra allt det där jag inte kunnat göra på en hel vecka.
Men jag gjorde det inte. De senaste två veckorna har varit fruktansvärt improduktiva. Sakta men säkert har jag insett det. Börjat göra något åt det. Jag sover fortfarande till halv elva om dagarna om jag inte nödvändigtvis måste gå upp tidigare. Tycker fortfarande att kakor är godare än mat. Men jag har förnyat mitt Friskis-kort. Varit där två gånger på tre dagar. Fruktansvärt jobbigt var det. Men vilken känsla! Sökt ett jobb. Tentapluggat. Det är på väg uppåt.
Jag har aldrig haft en bra start på året. Januari är alltid årets märkligaste månad och gör mig aldrig riktigt glad. Men januari var ju ett tag sen nu. Dags att ta nya tag, säger jag.
Kommentarer
Trackback
