Vart tog den där elden vägen?
Jag är deppig. Tror jag. Det kallas så. Ingenting är kul helt enkelt och det lilla som faktiskt är något är lite ångestladdat men det mesta är faktiskt bara ingenting.
Det kanske är vädret. Det växlar mellan värme och sol och regn och kyla och däremellan åskar det om nätterna. Det kanske är därför jag inte sover så bra och inte känner mig utvilad trots att jag sover över 10 timmar varje natt.
Det kanske är brist på sysselsättning. Sådant jag har kontroll över framkallar inte ett dugg ångest. Som att översätta ryska noveller, dammsuga eller hänga undan alla kläder som ligger överallt. Det ska jag göra idag.
Det finns sådant jag inte har kontroll över. Som retoriken, i praktik och råplugg den kommande veckan. Och alla dessa gurkburkar på mitt köksgolv där det börjat utvecklas nya spännande livsformer. Vad tusan gör man?
Det kanske var det där med sommaren också. Jag kanske är rastlös men blir samtidigt så ledsen för att den är på väg bort från oss.
Nej just det. Sysselsättning var det.
.
Människor måste lära sig att svara i telefon när man ringer till dem.
Du kom tillbaka
Det var så varmt och svettigt och det gick knappt att ha kläder på sig och jag längtade till hösten. Litegrann i alla fall. Sen började det regna. Plötsligt gick jag runt i strumpbyxor och Doc Martens och tyckte att det här står man ju ut med.
Så kom sommaren tillbaka. Jag har färska hallon i en vacker blommig tekopp på en virkad duk bredvid mig. Allting badar i solsken och det rinner nerför min rygg. Nu längtar jag inte lika mycket efter hösten längre.
