Årets sista outfit
Mamma ringde och väckte mig vid tio och sen dess har jag hunnit dammsuga lite halvhjärtat, hänga in käder, bädda sängen och göra pajdeg. Och druckit massa kaffe, känner att det börjar verka nu, skriver snabbare och snabbare och kan inte riktigt hålla mig stilla. Men det där kaffet behövs om jag ska orka hålla mig vaken hela natten, jag är verkligen ingen nattmänniska.
Nu ska jag ta och hoppa in i duschen snart. Klädproblemet återstår dock. Tyllklänningen vore sjukt najs att ha men frågan är om jag vill visa upp min rygg som min mamma brukar kalla för "ett helt migrationsverk" (den är full av finnar, alltså. Jag vet, det är ett dåligt skämt. Riktigt dåligt.)
Näst sista
Frågan är nu bara om jag ska pallra mig iväg till affären idag eller imorgon? Kan bli skönt att chilla imorrn och vila ut. Så efter teet tror jag faktiskt grovkängorna åker på för ytterligare en tur ner på stan, NK Saluhall känns mer pålitligt än Baronen.
För övrigt är jag riktigt trött på att vara förkyld.
Vänner
Jag misstänker att jag börjar bli sjuk på riktigt. Jag fryser mer än vanligt fast alla element är uppskruvade på max och jag känner mig lite yr och matt. Kan vara efter all choklad jag proppade i mig till Vänner igår men jag tror också att jag måste blrja skita i allt vad snyggt och bekvämt heter och börja klä mig ordentligt för jag pallar inte gå runt och vara sjuk längre, det har ju legat och pyrt i en månad nu. Dessutom kommer jag få fetaste mamma-utskällningen av kocken på mitt jobb om jag kommer tillbaka och fortfarande hostar på måndag.
Nu ska jag ta en lång, skållande het dusch. CO2<3
Val
På tal om småstäder så börjar jag tveka inför mina studieval till hösten. Jag har varit inriktad på Uppsala så himla länge nu men efter påtryckningar av min kära mor som flyttar till andra sidan Öresundsbron så börjar Lund sakta men säkert ta plats på min karta. Men Uppsala är ju liksom Uppsala.
Det här är ett helt enormt stort val. Det är fucking livsavgörande, om man tänker efter. Men det är ju det ena eller det andra liksom. Eller nåt helt annat.
Hypokondri
Shit, Sveriges Radio borde börja betala mig snart för all gratisreklam.
Får se om de läser upp mitt lilla mejl, det rör ju inte riktigt det ämnet de efterlyser, menmen.
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAH nu läste de upp det. HAHAHAHAHAHAHAHA. Ha. ha. ha.
Men tack för en stund i rampljuset i alla fall. Jag minns sommarlovet mellan femman och sexan när jag var på min kompis Annikas land och vi gick upp tidigt varje morgon för att titta på Vintergatan 5B och varje morgon ringde vi in flera gånger men kom aldrig med och började typ hata programmet och säga att allt bara var fejk. Men jag undrar fortfarande hur de valde ut ungarna som fick vara med i programmet per telefon? Jag menar, kan man lita på att lågstadiebarn sköter det där liksom?
Jullovssvull
Upptäckte det idag när jag var ute och mellandagsreade mig med Disa. Nåja. Min mellandagsrea failade i och med att jag jag bara köpte ett enda plagg och det var inte på rea. Men palla. Det var en vit tröja med marinblå tvärränder. Den var söt. Jag kan leka att jag är en indietjej från Gbg anno 2003?
Sen träffade vi Anna och gick och åt lunch på Citykonditoriet. A och D skulle shoppa vidare men jag pallade inte och promenerade hem istället. Stannade på Konsum på vägen och köpte godis och jag kan tala om en sak, det var inte ens gott, varför gjorde jag det egentligen? Nåja, det var najs att kura ner sig i sängen med massor av Vänner-avsnitt, godis och te. Och från juldagen överbliven cheesecake på det, that's me!
Cozy
Cozy är btw ett soft ställe. Kakor och vin liksom, kan det bli bättre?
9 dagar är en evighet
Jag vaknade vid elva vilket är jävligt sent för att vara jag. Men så låg jag också och kollade igenom fem-sex avsnitt av första säsongen av Vänner igår (fick hela DVD-boxen i julklapp :D).
Whoa, I see it coming. Min jullovsdygnsrytm börjar ta fart. Varje jullov sen minst fem år tillbaka har jag ofrivilligt vänt på dygnet totalt och börjat sova jättelänge på dagarna (vilket i min värld är typ elva-tolv). Till och med nu, när jag, om man ska vara petig, inte längre har jullov, gör jag det. Kul det ska bli att gå upp halv fem nästa söndag och åka till Arlanda.
Men det är långt till dess. Väldigt väldigt väldigt lång tid.
Idag ska jag åka ut till pappa och Annica och fira jul med dem. Har köpt med mig lite godsaker från Paris och bakat kardemummaskorpor som de ska få :)
Okej, jag måste bara lacka lite på P3. Jag gick just in på http://www.sr.se/p3 (vilket du också borde göra och jag svär på heder och samvete att jag inte får betalt för att skriva det här) för att rösta till P3 Guld-galan. Man skulle registrera sig och jag skrev n mitt franska mobilnummer. Då gick det inte att registrera, det stod att jag måste fylla i ett "riktigt" telefonnummer. Wtf?! Skriv "svenskt" telefonnummer istället, för det är väl det de menar. Vadå "riktigt", bara för att 06-nummer inte ryms i deras lilla värld så betyder det inte att det inte finns.
Godis
För övrigt kan jag meddela, om det är någon som känner sig bortglömd av lilla mig, att jag faktiskt har försökt skicka sms till folk men mina fingrar är så vana vid min franska mobil att det helt enkelt inte går. För det första är jag van vid att bokstavera alla orden men så kom jag på att jag hade ju T9, varför inte använda det? Detta ledde naturligtvis till att inte ett ord blev rättstavat, processen avbröts hela tiden och dessutom är ju alla andra knappar på "fel" plats så jag lyckades aldrig få till några punkter eller utropstecken och var nästan på väg att skicka iväg halvfärdiga sms flera gånger, radera eller avbryta när jag egentligen skulle ha melanslag osv, ja ni fattar. Det kommer helt enkelt dröja innan jag skickar sms igen.
Juldag
Nu håller jag på att googla på servettvikningar, kanske gör kronor av servetterna. Mamma har helt plötsligt fått för sig att vi måste göra ett gott intryck på våra juldagsgäster, vilka har varit desamma i tjugotvå år?
.
.
Tokio Hotel
Var just inne på den här bloggen och läste ett inlägg om Tokio Hotel. Jag har ännu sålänge bara hört Monsoon men eftersom den typ äger, åtminstone om man lyssnar vid rätt tillfälle, så kanske det är dags för mig att ytterligare förneka min fysiska ålder och bli frälst jag med?
Självinsikt(?)
Jag funderade just på om jag har förändrats något den senaste tiden. Några djupare analyser av min egen person är jag faktiskt inte kapabel att göra men jag kom på idag när jag var på stan att jag går snabbare nuförtiden och är betydligt mindre kontrollerad och mindre medveten om vad jag själv gör. Jag bara låter saker hända liksom. Tänker inte lika mycket på folk omkring mig. Jag vet inte om det är bra eller dåligt.
Godis
Nu ska jag fortsätta slå in julklappar. puss!
Headers
Att skapa en header tycks vara ett mödokrävande arbete. Speciellt om man som jag är totalt handikappad vad gäller allt som har med datorer att göra (jag var extremt stolt när jag nyss hade lärt mig snabbkommandon Ctrl+C/Ctrl+V. För typ ett halvår sen) så jag har aldrig fått ändan ur vagnen och gjort nån, fast jag tycker fotot i min header är ganska fint ändå. Men alla bloggar tycks mig identiska i dessa dagar, speciellt som 90% säger sig vara modebloggar och knåpar ihop nåt som ser lite retro ut med close-ups på sig själva i Wayfarerkopior, diverse röda läppar, skyhöga klackar och spetsdetaljer och naturligtvis någon av systrarna Olsen (vad är grejen?) i en salig röra. Allt som oftast, om än ordinärt, tämligen estetiskt tilltalande. Men vad skulle jag göra ett sådant collage av? Jag är för det första ingen självutnämnd modebloggare och bryr mig inte ett skit om systrarna Olsen. Vad skulle min header bestå av? Mig själv iklädd pyjamasbyxor, några tekoppar och kokbäcker? Kanske en bebis. Typ.
Djupa funderingar
Nyligen anländ till Stockholm undrar jag nu över två saker:
1. Har de renoverat väggarna längs perrongerna på T-Centralen?
2. Varför är det inga människor på Espresso House hörnet Döbelnsgatan/Odengatan?
Andelen igenkända ansikten på stan har idag bara varit på, en kille jag var konfaledare för och en kille jag gick på dagis med. Om nån nu skulle bry sig, detta antecknar jag mest för min egen skull.
Det var nog det för idag. Jag borde egentligen ta igen en massa sömn, men har kommit in i en sån där period som jag har ibland när jag aldrig går och lägger mig helt enkelt för att tanken på att sova tråkar ut mig och gör mig nedstämd. Någon som känner igen sig?
Nåja. Godnatt! (egentligen bara för formens skull, jag kommer inte att gå och lägga mig på ett bra tag)
Avvänjning
Imorgon ska jag fika med pappa och sen ska jag slå in julklappar och kanske städa lite här hemma. Efter jul måste jag börja socialisera mig lite, det här går ju inte. Jag behöver omväxling, umgås med någon annan än tekoppen, stickningen och datorn.
På tal om stickningen så måste jag sticka klart Samuels halsduk nu. Vafan.
God bless
Nu gör Nigella revbensspjäll. Helvete vad gott det ser ut. Min morbor har tydligen bestämt sig för att inte ha catering på julafton, finns inga ord för hur lättad jag är. Börjar faktiskt komm in i nån sorts subtil julstämning, ganska trevligt måste jag säga. Synd bara att jag inte kan äta så mycket julgodis, mår verkligen inte bra av socker nuförtiden. Max en bit, inte som den där mandelmasselussebullen jag åt nyss. Damn you, Espresso House.
Mat
Jag undrar btw hur många inlägg med rubriken "Mat" jag skrivit?
Kaffekoppen
- tre Franskamänniskor
- Big Brother-Elita
- en av mina gamla engelskalärare
- en snubbe som jag kände igen asmycket men verkligen inte kan placera
- Ebba som jag var på skrivarläger med 2003
Stockholm är litet. Men vackert. Alldeles mörkt med massor av ljus. Men brukar det verkligen vara så lite folk ute? På tal om folk. Jag njöt av att promenera hela vägen hem från Gamla Stan men kunde inte göra mig riktigt hemmastadd. I Paris skapade jag, på grund av språkhindret, en distans mellan mig och alla andra människor, såg dem som om från en annan värld. Det har jag tagit med mig till Stockholm. Och även nu är språket ett hinder. Jag tänker på franska och kommer på mig själv med att yttra små artighetsfraser på franska hela tiden. Men franskan är ju långt ifrån flytande. Samtidigt är Anna och Ossian nästan de enda personerna jag verkligen pratat med de senaste månaderna och med ett så intensivt liv tillsammans 24/7 utvecklar man ett eget sätt att kommunicera. Nu när jag är i Sverige märker jag att jag faktiskt inte alltid förstår vad de säger i radio och tv, jag skulle behöva be dem ta om det lite långsammare. Jag behöver helt enkelt träffa fler människor, både svenska och franska.
Och tyskar, typ världens sötaste Laura. Målet var Chokladkoppen men att få plats där är ett av undantagen från devisen "Ingenting är omöjligt". Så det blev Kaffekoppen vägg i vägg istället. Ganska smaklös chailatte men underbara kanelbullar. Sen promenerade jag som sagt hem genom stan. Jag gilar kylan i Stockholm, den är mer uthärdlig än den i Paris även om temperaturen här är lägre.
Nu är jag hungrig. Tror jag måste ta mig nån förrätt i form av en skål yoghurt för det kommer dröja innan mamma/Stefan börjar laga mat. Och bjuds det på lagad mat med fler än två ingredienser så äter man av den, för det är ett privilegium, har jag insett.
Julgodis
Imorse ringde min kusin och väckte mig. Hon fattade först inte att det var jag för min röst var helt fucked up. Nu är det något bättre, men min äckliga hosta är fortfarande kvar, har haft den i säkert en månad. Och ja, den inkluderar typ slem. Mysigt.
Idag ska jag inleda min Stockholmsvistelse på riktigt och faktiskt ta mig ut på stan. Ska träffa världens sötaste Laura innan hon åker till Lübeck. Det känns så stört att jag kommer kunna köpa julklappar idag, i Paris var det som att man räknade bort en dag från veckan bara för att allt var stängt.
Det här blev ett tråkigt inlägg men för tillfället händer faktiskt inte så mycket annat. Jag går runt hemma och dricker te och stickar och stalkar folk på Facebook, det jag är bäst på helt enkelt. pusspuss
Svensson Svensson
Kom just att tänka på vår Scooby Doo-kalender som hänger kvar på skåpluckan där hemma på våra underbara 24 kvadrat. Kröka järnet ikväll nu Ossian, och fyllekäka de där chokladbitarna som är kvar.
Jag glömde säga att jag tände levande ljus också. Jag är jättedålig på att göra det men nu jävlar ska det hardcore(ska jag särskriva, sammanskriva eller sätta bindestreck nu?)julmysas här.
Baka
Jag satt just och bläddrade i några av mina kokböcker (abstinens som fan eftersom jag inte hade några av dem med mig till Paris) och funderade på vadjag ska baka förnåt. Jag må ha tröttnat ganska rejält på socker men fakumet kvarstår att jag bara har bakat en enda gång sen jag flyttade till Paris och då bakade vi chokladbollar. Liksom hallå. Nu har jag ju ugn och en motherfucking bakmaskin, jag måste ju passa på att inviga min vackra koboltblå bebis nu under jul. Jag vill gärna ha tips på nåt sånt där litet plockgodis/småkakor jag kan baka och bjuda på.
Touche pas
Okej, jag vet att det finns några få människor där ute som läser den här bloggen och kanske blir glada över den första uppdateringen på typ tre månader. Jag hade fetaste ambitionerna i början att blogga från Paris men palla när alternativen är att 1. ta med datorn till Svenska Kyrkan och, om internet fungerar (vilket det inte alltid gör och då är det ingen som ens överväger att hjälpa till) tvingas sitta bland massa högljudda fjortisar från Svenska Skolan och känna sig oerhört ovälkommen för att man inte är just högljudd fjortis från Svenska Skolan eller, ännu hellre, au-pair, eller 2. gå ner till Avenue de Clichys förvånansvärt fräscha internethak med dess förvånansvärt ofräscha pakistanska ägare som har mage att stöta på sina trettio år yngre svenska kvinnliga kunder framför ögonen på hans fru som också jobbar där. Lägg till det faktum att franska tangentbord tycks vara ett av de mest effektiva instrumenten för att driva någon in i sinnessjukdom. Jag förstår inte hur de där människorna tänker. För att citera Anna, Gud skapade inte Frankrike. Och för att citera mig själv, det var under hens värdighet.
Så, nu har jag lackat på Frankrike och kan börja hylla och prisa mitt kära fosterland. Av vilket jag ännu så länge bara sett vägen in från Arlanda samt min egen lägenhet, men det kan jag leva på länge. Det första jag slogs av när jag klev innanför dörren igår kväll var naturligtvis hur gott det luktade. Helt sjukt. De senaste tre månaderna har de enda goda dofterna bestått av Airwick och Armani Attitude så doften av välstädat här hemma är priceless. Jag blev även förvånad över hur mycket allting glänser här hemma. Ni ska se mitt kök, man blir ju bländad av våra vackra granitskivor och den silverblänkande diskhon.
Dagens planer är att ringa min morbror och övertyga honom om att jag ska få göra köttbullar till julafton (han har beställt catering till dopparedan herregud vad händer med människosläktet) och sen ringa underbara Laura. Jag ska packa upp, jag ska duscha, jag ska sticka klart de förbannade halsdukarna. Jag befarar dock att Lydia inte kommer gilla sin, det är för mycket rött i den. Bajs på mellanstadiegrupptryck.
