det var länge sen...

...men så har jag ju ändå varit i Paris och irl-at lite med er. Fast inte med er andra.
Det var trevligt. Som att komma hem. Såklart. Fast hemma på ett konstigt sätt i en stad där man ändå bara tillbringat nio månader. Den där smått vilsna känslan infann sig igen och det var rätt hemtrevligt. Och dofterna av avgaser, tobaksrök, bagerier, parfym och tunnelbana. I Stockholm doftar det saltvatten. I Uppsala doftar det ingenting alls. Utom möjligtvis i skolan; kaffe, söta infusioner och cigarettrök.
Hemma hos mig doftar det svagt av rengöringsmedel just nu. Det blir så när man ägnar hela fredagen åt att moppa golv, skrubba badkaret och lägga alla saker i prydliga högar för att sedan ha fyra pers på övernattning efter en rysk afton. "Är det alltid så här stökigt hemma hos dig?" säger mamma efteråt. Men det var trevligt. Både den ryska aftonen och den efterföljande aftonen med mamma på besök. Vi åt fajitas och naturgodis och drack rödvin. Och kollade på Melodifestivalen. Såklart.
Mamma hade med sig en blomma till mig. Nu står den i en fin vas på mitt fina bord som jag äntligen bestämde mig för att befria från det där satans ofärdiga 1000-bitarspusslet igår morse. Nu kan jag sitta där och plugga igen. Plugghumöret är inte på topp idag men så går det väl när man försöker detoxa på kaffe och ha mens samtidigt.
Nu är klockan 17.12. Solen skiner fortfarande. Det är det som håller mig uppe nu. Snart så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0