socker&kärlek.

Visum fick vi i alla fall. Det känns sjukt bra. Sen gick vi till Vurma och njöt av deras fantastiska grillade smörgåsar. Tog en nostalgitripp i Birkastan. Där skulle man bo. Skulle ha klamrat mig fast vid den där ettan på Tomtebogaran kom jag på. Vilket drömboende egentligen. Jag förstod bara inte att uppskatta det när jag var liten och var tvungen att dela den med pappa. (Vad fel det där lät. Det är inget fel på pappa. Det var bara ett rätt litet utrymme att dela med en förälder). Vi gick till ryska butiken och köpte godis och kakor. Sen köpte jag ett par skor. Okej, först stod jag och hade beslutsångest i en halvtimme. Sen köpte jag ett par skor. Nu är jag nöjd.

Väl hemma i soliga Uppsala smakade jag på det där godiset och så råkade jag smaka på lite för många. Kände mig lite småäcklad. Gick ut och sprang. "Sprang". Ni vet de där 80-åriga tanterna man ser på Friskis och tänker "Naaw.. det är bra att de kommer ut och rör på sig åtminstone". De tanterna skulle nog skratta åt mig. Men det är bra att jag kommer ut och rör på mig åtminstone.

Idag var pappa och Annica här. De hjälpte mig att sätta upp en kristallkrona i hallen. Så nu är det ljust där. Och den är så himla fin. Jag är nog lite kär.

Vi gick ut och åt lunch också. Grillad tonfisk, färskpotatis friterad med persilja, dill och gräslök, limeaioli samt en kräftsjärts- och mangosallad. Det satt bra.

Nu ska jag dricka kaffe och äta Marabou Polka och läsa Metro 2033. Läskig som fan och omöjlig att lägga ifrån sig.